Lundens municipalsamhälle införlivades med Göteborg 1922 och hade då ett mycket dåligt vägnät. Långsamt förbättrades det och den en gång raka och mycket branta S:t Paulibacken fick 1942 en slingrande sträckning med svagare lutning. Samtidigt ordnades trappor för gående. Det dröjde till 1946 innan Lunden fick en busslinje upp på höjderna. Här ovan ses linje 40 kallad "Korkskruven" då den på sin väg mellan Drottningtorget och Kärralund passerade inte mindre än 56 skarpa kurvor, speciellt frekventa i Lundens branta terräng.

 Villorna till vänster om S:t Paulibacken på övre bilden revs i mitten av 70-talet till förmån för 47 nya terrasshus, det första området av det slaget i Göteborg.

På samma bild från valåret 1956 uppmanas man rösta på Socialdemokraterna. 36% lydde uppmaningen i lokalvalet, högern och kommunisterna fick c:a 11% var. Det var dock Folkpartiets stora tid i Göteborg, då de fick c:a 41% av rösterna. Vänstersocialisterna fick c:a 0,5% och Bondeförbundarna (senare Centern) 0,08%. Valresultatet 1952 var näst intill identiskt. På riksplanet 1956 såg det rätt anorlunda ut: S=44,5%, F = 24%, H=17%, B = 9,5% och K=5%.

Väl inne på politik och siffror kan andra betraktelser göras. I början av 1950-talet ansågs kvadratmeterhyran vara rekordhög i Göteborg. Vid en jämförelse med förhållandena femtio år senare så lade man den gången ungefär dubbelt så mycket av sina skattade pengar på hyran.

Vid valet 1956 fanns det 1.040 arbetslösa i Göteborg, eller 0,4% av arbetsför befolkning. I skrivande stund är motsvarande siffror 23.608 och 9,8%.

1956 var kommunalskatten i Göteborg 12,38%, 1960 hade den stigit till 14,32%. Idag är den mer än dubbelt så hög. Men frågan är; får man idag dubbelt så mycket kommunal service för dessa pengar?

Ovan ses Thåns kyrkogård och Lundens vattentorn från 1930 med Danska vägen i förgrunden. Vyn är tagen från de Geersgatan 24 maj 1955, då de nya husen börjat uppföras där på jungfruliga granitklippor. Nästan alla husen nedanför tornet revs senare, liksom villorna på Danska vägen, kort efter att bilden här nedan togs den 28 februari 1963. Där låg bl a spanska generalkonsulatet och Gilead-församlingens kapell.

Villorna efter Danska vägen Där bla Bratells möbler idag finns

1878 började sluttningarna på Liedstrands berg ner mot Danska vägen att bebyggas då ägaren till Lundens gård försålt de tomter som ses på bilden nedan. Bland de första bebyggarna här var en tjörnbo och därav fick hela området benämningen Tjörbostaden, ett namn som med åren fick ett allt annat än gott anseende. Snart fick hela området en blandad, oreglerad bebyggelse med trähus i en eller två våningar, där främst folk i små omständigheter slog sig ner. I en artikel i HT sommaren 1884 beskrevs förhållandena i Lunden i målande bilder. Mot bebyggelsen i sig fanns inget att anföra, den var relativt ny och ännu ej förfallen, men med de yttre sanitära förhållandena var det värre: "I allmänhet saknas aflopp hvadan dikena stå delvis fulla med jäsande orenlighet, som nu under den tryckande hettan sprider en vådlig stank." Vattenkvalitén i de få brunnarna var dessutom dålig, då dricks- och tvättspillvatten blandades.

1922, vid tiden för Lundens införlivning med Göteborg, beskrevs Tjörbo-staden på följande vis (i jämförelse med de välhållna villorna på andra sidan gatan): "Här stöttes genast ögat av fulhet och oreda. An såg man en gammal fallfärdig kåk, än ett magasin eller mindre hyreskasern, alla visande spår av tidens tand. Ja, hela Tjörbostaden gav ett tröstlöst intryck."